Det okända, sjukstuga, snyft och rock
Sitter uppkrupen i soffan under filten och tittar på det okända. Ett gammalt fint slott som naturligtvis som bonus har med sig spöken på köpet. Nackdelen med gammla hus…ändå envisas jag med att jag ska ha ett. Jag får väl helt enkelt lära mig och leva med spöken. För inte tror jag vi är ensamma i denna värld, jag menar, varför skulle vi vara det? Så lite andar får man kanske räkna med emellanåt på gott och ont. Ibland kan till och med tanken på att vi inte är ensamma vara lite tröstande. Allra helst tanken på att de som rör sig ikring oss kanske är våra älskade bortgågna som håller ett vakande öga på oss. Men med det inte sagt att man ska tro på allt till exempel medium säger, eller få allt till spöken. Man ska som med precis allt annat ta det med en nypa salt och ha lite sunt förnuft kvar.
Dagen har gått åt till massa snörvlande, Anton den lilla kraken är sjuk han också. Så han och jag har ägnat oss åt att vara sjuka. Jag var och handlade glass åt oss och tidniningar, sen har vi tillbringat dan i soffan och sängen.
Såg en film igår kväll på trean, Huset vid sjön med Sandra Bullock. En vacker film, med en vacker tanke. Älskar man tillräckligt väntar man tills tiden blir rätt för att kunna leva med varandra. Ibland är vänta allt man kan göra, vare sig man vill eller inte. Ibland handlar det inte om att man inte passar ihop, eller att man inte älskar, eller att någon gör något fel, ibland är helt enkelt bara tiden inte den rätta. Man har helt enkelt mött en själsfrände, en kärlek men i fel tid på fel plats. Och ibland får man möjligheten att mötas igen när tiden är rätt. Och ibland kan det vara skönt att bara veta att man i alla fall älskar. Ibland känns världen hård, kall och slitig, då är kärlek och den varma känslan i kroppen av att faktiskt älska befriande. Ibland är det till och med så att man älskar men väljer att avstå i alla fall, just för att tiden gör att det känns som om man kommer bli sårad, eller allt blivit för påfrestande. Men med det inte sagt att man älskar mindre, man har bara inte kraften att gå igenom de krav som ibland kommer med kärlek. Även om det inte är någon annans krav i kärlek, utan mina egna förväntnigar och min egen bild av hur det bör vara. Man orkar helt enkelt inte ge det tid, för tiden att göra det är fel…
Mitt i allt filosoferande fick jag en liten deppattack, och mitt i den dyker såklart grannen upp…Han vart nog ställd, han har aldrig sett mig i den sinnesstämmningen. Så han försökte skoja bort det, jag bara log lite vemodigt och sa inte så mycket. Ett tag senare knackade det på dörren, in kommer min käre granne med en chokladkaka han handlat så jag skulle ha något att knapra på i min sorgsenhet. Tänk vad en sån handling kan göra. Så tack Björn, det var gott. Men innebär också mer motion för å hålla kroppen i trim;)
ÅÅ hela dagen har jag haft igång rockklassiker för att komma på vad låten som jag gillar så mycket heter...men ikke!!! Men en annan av mina favvolåtar dök upp, så tills jag hittar på vad låten heter kan man bli på gott humör och studsa runt i lägenheten sjungandes i moppen med denna:
http://www.youtube.com/watch?v=jTTgyNBdCRc
En riktigt skön låt, som åtminstonde jag blir på riktigt bra humör av!
"Om man ser något man vill ha, måste man ju få försöka"
Och försökte gjorde du...och du fick det du ville ha. Men var försiktig med vad du önskar dig. För rätt vad det är så är det ditt. Så var noga med att du kan hantera det du önskar. Att du inte målat upp en fantasibild av hur det bör vara, utan tar emot gåvan för vad det är och väljer att se den som perfekt med brister och fördelar. Gör du det har du allt du önskat i en verklighet som inte är felfri men perfekt om du väljer att se den så.
Jag har ett hjärta av guld, det finns inget som kan älska som ett sånt hjärta, men guld kan också vara hårt. Hårt av törnar, erfarenheter och sorg under vägen hit. Men ett hjärta av guld som blir varmt är äkta, genuint och det renaste av dem alla.
Nej nu är det dags att inta horisontellt läge i soffan och bara njuta av en kväll under en filt framför en film. Med barnens andetag i rummet bredvid och ljudet av grannen som går ut å röker lite nu å då.
Livet är skönt ibland ändå.
Sköt om er, och tänk två gånger vad det är ni önskar er, för det man önskar kan bli verklighet!
Kram
