perfekt

Vaknade, insåg att de få timmar jag sovit var alldeles för lite..återigen...att jag inte lär mig.
Upp, kaffe, på med duschen å in
Väcka kidz, frukost, kaffe, packa ååå iväg
Skippade frukost i morse, varken orkade eller hann fixa det. Jag skulle ju ända lunch-dejta på jobbet. Isterband i matsalen ju. Meeen vad jag inte hade en tanke på var att jag inte skulle få någon lunch...jag fick annat å göra så jag fick ingne rast. Så ingen frukost och ingen lunch...men jag tog ut tiden genom att gå hem en timme tidigare. Och gissa vad det första jag gjorde va...lagade mat!!!
Ehh eller ja typ mat...makaroner och korv...allt jag hade energi till å laga idag. Men däremot har jag tagit fram revbensspjäll till imorgon, så imorgon blir det riktig mat :)

Perfekt...finns det? Jag har väldigt svårt att tro det...jag orkar då inte vara perfekt. Och jag skulle inte lyckas heller hur mycket jag än försökte. Perfekt är nog inget reelt begrepp. Det finns nog ingen som kan leva upp till perfekt, eller något som är perfekt i allas ögon.
Och perfekt för mig...är det jag väljer att se som perfekt, för att känslan för det är värme, kärlek, vänskap eller lycka. Då blir ju något eller någon perfekt bara för att min känsla av personen eller saken är perfekt. Att kunna vara den man är med fel och brister men erkänna dem är perfekt. Att våga be om hjälp eller söka stöd i människor man älskar är perfekt. Att göra fel och lära är perfek
t. Att göra så gott man kan är perfekt. Att kapituelra och ge upp och låta andra ta över när man inte orkar mer är perfekt.
Att vara människa är inte så lätt att man behöver göra det svårare.
Att vara en människa är perfekt, så länge man ger av sig själv och tar emot det man får. Försöker göra det man tror är rätt, och lär av misstag, av vänner, av erfarenher...det är perfekt...för mig
Och jag har massa perfekta människor omkring mig, precis som de är med fel och brister ♥
http://www.youtube.com/watch?v=BW1gMNqwqqQ


När jag hämtade Anton på fritids idag efter jobbet kom personalen och berättade att han hade simmat i djupa bassängen idag när de var å badade. Och det hade gått jättebra, utan simdynor eller något! Jisses vad stor han blivit, och vilken tur att de kollade det, för jag hade då inte vågat. Jag har respekt för vatten, paniken är att tappa bort ett barn i vattnet när man är och badar...fan om man inte hittar dem...hua läskigt!
Men han kan!

Nej, jag ska pallra mitt ikke så perfekta arsel (men ack så funktionellt) och diska efter middagen...trökigt!!!
Men det måste göras, och gör jag det nu så är det ju gjort sen
Och ikväll ska jag försöka komma i säng i tid, har ju två dagar kvar att jobba innan jag blir ledig igen
Ha en skön kväll
Kraaaam


http://www.youtube.com/watch?v=8oLoE5SPnh0


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0